Jag verkligen njuter av att se på bilderna av mina nuvarande kinder. Och jämföra med hur det var förut. Jag tycker förstås inte att det är kul att se gamla bilder på min problemhud, men nu känns den tiden så overklig så att jag ser på bilderna som om det handlar om en annan person. Jag kan knappt tro längre att jag såg ut som jag gjorde förr, med finnarna. Vilken otrolig lättnad det är, att vara… som normal i huden!
Dessa dagar har jag lite olika känslor. Eftersom jag snart ska sluta med Roaccutan, känner jag viss oro för att finnarna sedan ska komma tillbaka. Så jag vill verkligen känna mig säker på att jag först fått bort alla nuvarande finnar. (Dvs min enda finne under hakan samt vissa minimala ojämnheter). Även om jag ju läst att även sedan man slutat med kuren, så fortsätter huden att bli bättre i några veckor framåt. Så läkningsprocessen tar inte slut samma sekund som man slutar med Roaccutan.
Och så känns det tryggt och skönt att ha Roa, som att ha en daglig försäkring på att inte få finnar.
Och samtidigt som jag känner mig orolig för att sluta med Roaccutan, så ser jag självklart fram emot att det ska vara över och att jag kan göra vad jag vill utan att ta hänsyn till Roa. Fast lever normalt tycker jag faktiskt att jag gör även idag under kuren, så jag kan inte direkt se vad det blir för skillnad efter kuren. Men jag kanske vill… skaffa barn, eller så. 😉
När jag slutat med Roa kommer jag i varje fall sakna att hårbotten håller sig så här torr och fin veckovis. Det ska bli intressant att se om håret blir lika fett som innan kuren, då jag var tvungen att tvätta håret varje kväll för att hålla det fräscht. Hårbotten kommer ju inte att hålla sig lika torr och skön som nu under kuren, men kanske det har skett en viss förbättring i alla fall… Hoppas kan jag alltid göra. Ska även bli intressant att se om huden blir lika fet som den var innan, t.ex i pannan. Jag har i alla fall förstått det som att huden kommer att bli något mindre fet, om jag har tur. We’ll see.
Roaccutan Blogg 